Sitter i min soffa och funderar på om man borde sova. Egentligen känns det meningslöst, eftersom jag vet att även om jag lägger mig i sängen somnar jag inte på några timmar. Kan lika bra sitta här, och göra ingenting. Jag har alltid haft svårt att sova, ända sen jag var liten har det tagit flera timmar från det att jag lägger mig i sängen. Men det har aldrig varit så illa som nu. Jag somnar aldrig innan 2/3, och går upp 7 varje morgon. Dessutom sover jag inte bra när jag väl har somnat heller, drömmer mycket och vaknar ofta under natten. Varför vet jag inte, det är inte så att jag mår så dåligt över något.

När jag inte sover blir jag ganska lättirriterad, och jag reagerar också starkare på saker som händer. Dom senaste dagarna har jag brutit ihop totalt över ingenting, och även fast jag vet att det bara beror på att jag är trött, så slutar jag inte gråta. Jag orkar inte göra lika mycket, får huvudvärk, och är trött hela skoldagarna. Men så fort jag lägger mig i sängen, är jag hur pigg som helst.

Ville bara skriva av mig,

peace

/ v'